publicerad: 2015
jeppe
jeppe
substantiv
~n jeppar • ⟨vard.⟩ speciell person, figur
Singular | |
---|---|
en jeppe | obestämd form |
en jeppes | obestämd form genitiv |
jeppen | bestämd form |
jeppens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jeppar | obestämd form |
jeppars | obestämd form genitiv |
jepparna | bestämd form |
jepparnas | bestämd form genitiv |