publicerad: 2015
jonglering
jongl·er·ing
substantiv
~en ~ar jonglera
Singular | |
---|---|
en jonglering | obestämd form |
en jonglerings | obestämd form genitiv |
jongleringen | bestämd form |
jongleringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jongleringar | obestämd form |
jongleringars | obestämd form genitiv |
jongleringarna | bestämd form |
jongleringarnas | bestämd form genitiv |