publicerad: 2015
jord
jord
substantiv
~en ~ar 1 jorden jordklotet, världen2 jordart, mylla – I sammansättn. jord-, ngn gång jorda-, jorde-; de flesta sådana sammansättn. hör till jord 2.
Singular | |
---|---|
en jord | obestämd form |
en jords | obestämd form genitiv |
jorden | bestämd form |
jordens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jordar | obestämd form |
jordars | obestämd form genitiv |
jordarna | bestämd form |
jordarnas | bestämd form genitiv |