publicerad: 2015
julfrid
jul|frid
el. högt. jule|frid
substantiv
~en jul frid 1
Singular | |
---|---|
en julfrid (en julefrid) | obestämd form |
en julfrids (en julefrids) | obestämd form genitiv |
julfriden (julefriden) | bestämd form |
julfridens (julefridens) | bestämd form genitiv |