publicerad: 2015
kämpe
kämpe
substantiv
~n kämpar 1 person som kämpar; bjässe2 en växt – I sammansättn. kämpa-; vissa sammansättn. med kämpa- kan också tänkas höra till kämpa.
Singular | |
---|---|
en kämpe | obestämd form |
en kämpes | obestämd form genitiv |
kämpen | bestämd form |
kämpens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kämpar | obestämd form |
kämpars | obestämd form genitiv |
kämparna | bestämd form |
kämparnas | bestämd form genitiv |