SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kämpe
kämpe substantiv ~n kämpar person som kämpar; bjässeen växt​ – I sammansättn. kämpa-; vissa sammansättn. med kämpa- kan ock­så tänkas höra till kämpa.
Singular
en kämpeobestämd form
en kämpesobestämd form genitiv
kämpenbestämd form
kämpensbestämd form genitiv
Plural
kämparobestämd form
kämparsobestämd form genitiv
kämparnabestämd form
kämparnasbestämd form genitiv