publicerad: 2015
kärndelning
kärn|del·ning
substantiv
~en ~ar • till 1kärna 1,2 delning
| Singular | |
|---|---|
| en kärndelning | obestämd form |
| en kärndelnings | obestämd form genitiv |
| kärndelningen | bestämd form |
| kärndelningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kärndelningar | obestämd form |
| kärndelningars | obestämd form genitiv |
| kärndelningarna | bestämd form |
| kärndelningarnas | bestämd form genitiv |


