publicerad: 2015
körtel
körtel
substantiv
~n körtlar • organ som avsöndrar ämnen som är viktiga för organismen
Singular | |
---|---|
en körtel | obestämd form |
en körtels | obestämd form genitiv |
körteln | bestämd form |
körtelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
körtlar | obestämd form |
körtlars | obestämd form genitiv |
körtlarna | bestämd form |
körtlarnas | bestämd form genitiv |