publicerad: 2015
kalciumkarbonat
kalci·um|karb·on·at
substantiv
~en el. ~et; pl. ~er • huvudbeståndsdelen i kalksten
Singular | |
---|---|
en kalciumkarbonat (ett kalciumkarbonat) | obestämd form |
en kalciumkarbonats (ett kalciumkarbonats) | obestämd form genitiv |
kalciumkarbonaten (kalciumkarbonatet) | bestämd form |
kalciumkarbonatens (kalciumkarbonatets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
kalciumkarbonater | obestämd form |
kalciumkarbonaters | obestämd form genitiv |
kalciumkarbonaterna | bestämd form |
kalciumkarbonaternas | bestämd form genitiv |