publicerad: 2015
karet
kar·et
[‑e´t]
substantiv
~en ~er • galavagn
Singular | |
---|---|
en karet | obestämd form |
en karets | obestämd form genitiv |
kareten | bestämd form |
karetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kareter | obestämd form |
kareters | obestämd form genitiv |
kareterna | bestämd form |
kareternas | bestämd form genitiv |