publicerad: 2015
klåpare
klåp·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. klåparna • ⟨vard.⟩ klåpa
Singular | |
---|---|
en klåpare | obestämd form |
en klåpares | obestämd form genitiv |
klåparen | bestämd form |
klåparens | bestämd form genitiv |
Plural | |
klåpare | obestämd form |
klåpares | obestämd form genitiv |
klåparna | bestämd form |
klåparnas | bestämd form genitiv |