publicerad: 2015
klapper
1klapper
[klap´er]
substantiv
klappret • till klappra
Singular | |
---|---|
ett klapper | obestämd form |
ett klappers | obestämd form genitiv |
klappret | bestämd form |
klapprets | bestämd form genitiv |
2klapper
[klap´er]
substantiv
~n • klappersten
Singular | |
---|---|
en klapper | obestämd form |
en klappers | obestämd form genitiv |
klappern | bestämd form |
klapperns | bestämd form genitiv |