publicerad: 2015
komposit
kom·pos·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • material som innehåller flera komponenter; spec. om ett tandfyllningsmaterial
Singular | |
---|---|
en komposit | obestämd form |
en komposits | obestämd form genitiv |
kompositen | bestämd form |
kompositens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kompositer | obestämd form |
kompositers | obestämd form genitiv |
kompositerna | bestämd form |
kompositernas | bestämd form genitiv |