SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kona
kona substantiv ~n konor kon­formig an­ordning t.ex. för fotbolls­träning
Singular
en konaobestämd form
en konasobestämd form genitiv
konanbestämd form
konansbestämd form genitiv
Plural
konorobestämd form
konorsobestämd form genitiv
konornabestämd form
konornasbestämd form genitiv