publicerad: 2015
kontrastera
kontr·ast·era
verb
~de ~t • bilda motsats, sticka av; ställa i motsats: kontrastera ngt med el. mot ngt
Finita former | |
---|---|
kontrasterar | presens aktiv |
kontrasteras | presens passiv |
kontrasterade | preteritum aktiv |
kontrasterades | preteritum passiv |
kontrastera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kontrastera | infinitiv aktiv |
att kontrasteras | infinitiv passiv |
har/hade kontrasterat | supinum aktiv |
har/hade kontrasterats | supinum passiv |
Presens particip | |
kontrasterande | |
Perfekt particip | |
en kontrasterad + substantiv | |
ett kontrasterat + substantiv | |
den/det/de kontrasterade + substantiv |