publicerad: 2015
koppa
1koppa
[kåp`a]
substantiv
~n koppor • en typ av hudutslag; koppor(na) en sjukdom med svåra hudutslag, smittkoppor
| Singular | |
|---|---|
| en koppa | obestämd form |
| en koppas | obestämd form genitiv |
| koppan | bestämd form |
| koppans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| koppor | obestämd form |
| koppors | obestämd form genitiv |
| kopporna | bestämd form |
| koppornas | bestämd form genitiv |
2koppa
[kåp`a]
verb
~de ~t • i äldre tid: suga ut blod med koppglas
| Finita former | |
|---|---|
| koppar | presens aktiv |
| koppas | presens passiv |
| koppade | preteritum aktiv |
| koppades | preteritum passiv |
| koppa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att koppa | infinitiv aktiv |
| att koppas | infinitiv passiv |
| har/hade koppat | supinum aktiv |
| har/hade koppats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| koppande | |
| Perfekt particip | |
| en koppad + substantiv | |
| ett koppat + substantiv | |
| den/det/de koppade + substantiv | |


