publicerad: 2015
kringfart
kring|fart
substantiv
~en ~er • till fart 2,3 kring
Singular | |
---|---|
en kringfart | obestämd form |
en kringfarts | obestämd form genitiv |
kringfarten | bestämd form |
kringfartens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kringfarter | obestämd form |
kringfarters | obestämd form genitiv |
kringfarterna | bestämd form |
kringfarternas | bestämd form genitiv |