publicerad: 2015
kriticitet
krit·ic·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en • tillstånd i kärnreaktor då kedjereaktion med konstant effekt upprätthålls
Singular | |
---|---|
en kriticitet | obestämd form |
en kriticitets | obestämd form genitiv |
kriticiteten | bestämd form |
kriticitetens | bestämd form genitiv |