publicerad: 2015
kullridning
kull|rid·ning
substantiv
~en ~ar • till 3kull ridning
Singular | |
---|---|
en kullridning | obestämd form |
en kullridnings | obestämd form genitiv |
kullridningen | bestämd form |
kullridningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kullridningar | obestämd form |
kullridningars | obestämd form genitiv |
kullridningarna | bestämd form |
kullridningarnas | bestämd form genitiv |