publicerad: 2015
kuppa
kuppa
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ göra en kupp
Finita former | |
---|---|
kuppar | presens aktiv |
kuppas | presens passiv |
kuppade | preteritum aktiv |
kuppades | preteritum passiv |
kuppa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kuppa | infinitiv aktiv |
att kuppas | infinitiv passiv |
har/hade kuppat | supinum aktiv |
har/hade kuppats | supinum passiv |
Presens particip | |
kuppande | |
Perfekt particip | |
en kuppad + substantiv | |
ett kuppat + substantiv | |
den/det/de kuppade + substantiv |
kuppa igenom
• kuppa igenom ngt genomdriva ngt med en kuppInfinita former att kuppa igenom infinitiv aktiv Presens particip igenomkuppande Perfekt particip en igenomkuppad + substantiv ett igenomkuppat + substantiv den/det/de igenomkuppade + substantiv