publicerad: 2015
kvalitet
kval·itet
[‑ite´t el. ‑ite´]
~en ~er hellre än kval·ité
[‑ite´]
~n ~er • inre värde; god egenskap; sort, god beskaffenhet – I sammansättn. kvalitets-.
Singular | |
---|---|
en kvalitet (en kvalité) | obestämd form |
en kvalitets (en kvalités) | obestämd form genitiv |
kvaliteten (kvalitén) | bestämd form |
kvalitetens (kvaliténs) | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvaliteter (kvalitéer) | obestämd form |
kvaliteters (kvalitéers) | obestämd form genitiv |
kvaliteterna (kvalitéerna) | bestämd form |
kvaliteternas (kvalitéernas) | bestämd form genitiv |