publicerad: 2015
landstrykare
land|stryk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑strykarna • luffare
Singular | |
---|---|
en landstrykare | obestämd form |
en landstrykares | obestämd form genitiv |
landstrykaren | bestämd form |
landstrykarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
landstrykare | obestämd form |
landstrykares | obestämd form genitiv |
landstrykarna | bestämd form |
landstrykarnas | bestämd form genitiv |