publicerad: 2015
last
last
substantiv
~en ~er 1 börda; ngt som lastats; ligga ngn till last vara ett problem för ngn2 förkastlig vana; lägga ngn ngt till last anklaga ngn för ngt – Nästan alla sammansättn. med last- hör till last 1.
Singular | |
---|---|
en last | obestämd form |
en lasts | obestämd form genitiv |
lasten | bestämd form |
lastens | bestämd form genitiv |
Plural | |
laster | obestämd form |
lasters | obestämd form genitiv |
lasterna | bestämd form |
lasternas | bestämd form genitiv |