publicerad: 2015
lebeman
lebe|man
[le´be‑ el. le`be‑]
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • ⟨ngt åld.⟩ man som lever ett flott och utsvävande liv, vivör
Singular | |
---|---|
en lebeman | obestämd form |
en lebemans | obestämd form genitiv |
lebemannen | bestämd form |
lebemannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lebemän | obestämd form |
lebemäns | obestämd form genitiv |
lebemännen | bestämd form |
lebemännens | bestämd form genitiv |