publicerad: 2015
lera
lera
substantiv
~n leror – Alla sammansättn. med ler- hör till lera.
Singular | |
---|---|
en lera | obestämd form |
en leras | obestämd form genitiv |
leran | bestämd form |
lerans | bestämd form genitiv |
Plural | |
leror | obestämd form |
lerors | obestämd form genitiv |
lerorna | bestämd form |
lerornas | bestämd form genitiv |