publicerad: 2015
lyktgubbe
lykt|gubbe
substantiv
~n ‑gubbar • irrbloss
Singular | |
---|---|
en lyktgubbe | obestämd form |
en lyktgubbes | obestämd form genitiv |
lyktgubben | bestämd form |
lyktgubbens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lyktgubbar | obestämd form |
lyktgubbars | obestämd form genitiv |
lyktgubbarna | bestämd form |
lyktgubbarnas | bestämd form genitiv |