publicerad: 2015
människooffer
männ·isko|offer
N mänsko|offer
substantiv
‑offret; pl. ~, best. pl. ‑offren • i vissa religioner (i äldre tid)Singular | |
---|---|
ett människooffer | obestämd form |
ett människooffers | obestämd form genitiv |
människooffret | bestämd form |
människooffrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
människooffer | obestämd form |
människooffers | obestämd form genitiv |
människooffren | bestämd form |
människooffrens | bestämd form genitiv |