publicerad: 2015
medborgare
med|borg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑borgarna • medlem av det samhälle som en stat utgör
Singular | |
---|---|
en medborgare | obestämd form |
en medborgares | obestämd form genitiv |
medborgaren | bestämd form |
medborgarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
medborgare | obestämd form |
medborgares | obestämd form genitiv |
medborgarna | bestämd form |
medborgarnas | bestämd form genitiv |