publicerad: 2015
minör
min·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er • person som placerar ut minor
Singular | |
---|---|
en minör | obestämd form |
en minörs | obestämd form genitiv |
minören | bestämd form |
minörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
minörer | obestämd form |
minörers | obestämd form genitiv |
minörerna | bestämd form |
minörernas | bestämd form genitiv |