publicerad: 2015
minimera
min·im·era
verb
~de ~t • bestämma undre gräns för; göra så liten som möjligt
| Finita former | |
|---|---|
| minimerar | presens aktiv |
| minimeras | presens passiv |
| minimerade | preteritum aktiv |
| minimerades | preteritum passiv |
| minimera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att minimera | infinitiv aktiv |
| att minimeras | infinitiv passiv |
| har/hade minimerat | supinum aktiv |
| har/hade minimerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| minimerande | |
| Perfekt particip | |
| en minimerad + substantiv | |
| ett minimerat + substantiv | |
| den/det/de minimerade + substantiv | |


