publicerad: 2015
mor
1mor
el. moder
substantiv
modern mödrar • äv. bildl.: nöden är uppfinningarnas moder; mors dag sista söndagen i maj då alla mödrar hyllas – Alla sammansättn. med moders-, mödra- och mors- hör till 1mor.
Singular | |
---|---|
en mor (en moder) | obestämd form |
en mors (en moders) | obestämd form genitiv |
modern | bestämd form |
moderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
mödrar | obestämd form |
mödrars | obestämd form genitiv |
mödrarna | bestämd form |
mödrarnas | bestämd form genitiv |
2mor
[mo´r el. må´r]
substantiv
~en ~er • mest i pl.; ⟨åld.⟩ mörkhyad muslim i Nordafrika, Spanien och Portugal
Singular | |
---|---|
en mor | obestämd form |
en mors | obestämd form genitiv |
moren | bestämd form |
morens | bestämd form genitiv |
Plural | |
morer | obestämd form |
morers | obestämd form genitiv |
morerna | bestämd form |
morernas | bestämd form genitiv |