publicerad: 2015
modus
mod·us
[mo´d‑]
substantiv
~et; pl. ~ • en formkategori hos verb t.ex. indikativ, konjunktiv
Singular | |
---|---|
ett modus | obestämd form |
ett modus | obestämd form genitiv |
moduset | bestämd form |
modusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
modus | obestämd form |
modus | obestämd form genitiv |
modusen | bestämd form |
modusens | bestämd form genitiv |