publicerad: 2015
näsa
näsa
substantiv
~n näsor • stå på näsan ⟨vard.⟩ ramla handlöst framåt; få lång näsa ⟨vard.⟩ bli snopen; ha skinn på näsan kunna säga ifrån – Alla sammansättn. med näs- hör till näsa.
Singular | |
---|---|
en näsa | obestämd form |
en näsas | obestämd form genitiv |
näsan | bestämd form |
näsans | bestämd form genitiv |
Plural | |
näsor | obestämd form |
näsors | obestämd form genitiv |
näsorna | bestämd form |
näsornas | bestämd form genitiv |