publicerad: 2015
naturforskare
nat·ur|forsk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑forskarna natur 1 forskare
Singular | |
---|---|
en naturforskare | obestämd form |
en naturforskares | obestämd form genitiv |
naturforskaren | bestämd form |
naturforskarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
naturforskare | obestämd form |
naturforskares | obestämd form genitiv |
naturforskarna | bestämd form |
naturforskarnas | bestämd form genitiv |