publicerad: 2015
nederlag
neder|lag
substantiv
~et; pl. ~ 1 förlust; lida nederlag besegras, bli slagen2 ⟨åld.⟩ lagerplats, magasin; lagring – Alla sammansättn. med nederlags- hör till nederlag 1.
Singular | |
---|---|
ett nederlag | obestämd form |
ett nederlags | obestämd form genitiv |
nederlaget | bestämd form |
nederlagets | bestämd form genitiv |
Plural | |
nederlag | obestämd form |
nederlags | obestämd form genitiv |
nederlagen | bestämd form |
nederlagens | bestämd form genitiv |