publicerad: 2015
nedslagning
ned|slag·ning
el. ner|slag·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till slå ner 2
Singular | |
---|---|
en nedslagning (en nerslagning) | obestämd form |
en nedslagnings (en nerslagnings) | obestämd form genitiv |
nedslagningen (nerslagningen) | bestämd form |
nedslagningens (nerslagningens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
nedslagningar (nerslagningar) | obestämd form |
nedslagningars (nerslagningars) | obestämd form genitiv |
nedslagningarna (nerslagningarna) | bestämd form |
nedslagningarnas (nerslagningarnas) | bestämd form genitiv |