publicerad: 2015
nollning
noll·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. en invigningsprocedur för nya studenter vid högskola e.d. ibl. (särsk. förr) med förnedrande inslag
Singular | |
---|---|
en nollning | obestämd form |
en nollnings | obestämd form genitiv |
nollningen | bestämd form |
nollningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nollningar | obestämd form |
nollningars | obestämd form genitiv |
nollningarna | bestämd form |
nollningarnas | bestämd form genitiv |