publicerad: 2015
nollställa
noll|ställa
verb
‑ställde ‑ställt • nollställa instrumentet; nollställa ansiktet se uttryckslös ut
Finita former | |
---|---|
nollställer | presens aktiv |
nollställs (nollställes) | presens passiv |
nollställde | preteritum aktiv |
nollställdes | preteritum passiv |
nollställ | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att nollställa | infinitiv aktiv |
att nollställas | infinitiv passiv |
har/hade nollställt | supinum aktiv |
har/hade nollställts | supinum passiv |
Presens particip | |
nollställande | |
Perfekt particip | |
en nollställd + substantiv | |
ett nollställt + substantiv | |
den/det/de nollställda + substantiv |