publicerad: 2015
norrman
norr|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • mansperson från Norge
Singular | |
---|---|
en norrman | obestämd form |
en norrmans | obestämd form genitiv |
norrmannen | bestämd form |
norrmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
norrmän | obestämd form |
norrmäns | obestämd form genitiv |
norrmännen | bestämd form |
norrmännens | bestämd form genitiv |