publicerad: 2015
observation
ob·serv·at·ion
substantiv
~en ~er • planmässig iakttagelse; uppsikt; avläsning av mätinstrument
Singular | |
---|---|
en observation | obestämd form |
en observations | obestämd form genitiv |
observationen | bestämd form |
observationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
observationer | obestämd form |
observationers | obestämd form genitiv |
observationerna | bestämd form |
observationernas | bestämd form genitiv |