publicerad: 2015
ohederlighet
o|heder·lig·het
substantiv
~en ~er ohederlig
Singular | |
---|---|
en ohederlighet | obestämd form |
en ohederlighets | obestämd form genitiv |
ohederligheten | bestämd form |
ohederlighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ohederligheter | obestämd form |
ohederligheters | obestämd form genitiv |
ohederligheterna | bestämd form |
ohederligheternas | bestämd form genitiv |