SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
oskuld
o|­skuld substantiv ~en ~er knappast pl.; ​skuld­löshet; ren­hjärtenhet; o­bekantskap med sexoskulds­full person; person särsk. kvinna som inte haft sexuellt um­gänge​ – Alla sammansättn. med oskulds- hör till oskuld 1.
Singular
en oskuldobestämd form
en oskuldsobestämd form genitiv
oskuldenbestämd form
oskuldensbestämd form genitiv
Plural
oskulderobestämd form
oskuldersobestämd form genitiv
oskuldernabestämd form
oskuldernasbestämd form genitiv