publicerad: 2015
ostbricka
ost|bricka
substantiv
~n ‑brickor • bricka med en uppsättning ostsorter och ofta kex m.m.
Singular | |
---|---|
en ostbricka | obestämd form |
en ostbrickas | obestämd form genitiv |
ostbrickan | bestämd form |
ostbrickans | bestämd form genitiv |
Plural | |
ostbrickor | obestämd form |
ostbrickors | obestämd form genitiv |
ostbrickorna | bestämd form |
ostbrickornas | bestämd form genitiv |