publicerad: 2015
osynliggöra
o·syn·lig|göra
verb
‑gjorde, ‑gjort, ‑gjord n. ‑gjort, pres. ‑gör • osynliggöra ngn/ngt el. göra ngn/ngt osynlig(t)
Finita former | |
---|---|
osynliggör | presens aktiv |
osynliggörs (osynliggöres) | presens passiv |
osynliggjorde | preteritum aktiv |
osynliggjordes | preteritum passiv |
osynliggör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att osynliggöra | infinitiv aktiv |
att osynliggöras | infinitiv passiv |
har/hade osynliggjort | supinum aktiv |
har/hade osynliggjorts | supinum passiv |
Presens particip | |
osynliggörande | |
Perfekt particip | |
en osynliggjord + substantiv | |
ett osynliggjort + substantiv | |
den/det/de osynliggjorda + substantiv | |
den osynliggjorde + maskulint substantiv |