publicerad: 2015
ovanvåning
ovan|vån·ing
substantiv
~en ~ar 1ovan våning 1
Singular | |
---|---|
en ovanvåning | obestämd form |
en ovanvånings | obestämd form genitiv |
ovanvåningen | bestämd form |
ovanvåningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ovanvåningar | obestämd form |
ovanvåningars | obestämd form genitiv |
ovanvåningarna | bestämd form |
ovanvåningarnas | bestämd form genitiv |