publicerad: 2015
pärta
pärta
substantiv
~n pärtor • späntad trästicka använd för belysning, stickbloss; träspån för tak- el. väggbeklädnad – Alla sammansättn. med pärt- hör till pärta.
Singular | |
---|---|
en pärta | obestämd form |
en pärtas | obestämd form genitiv |
pärtan | bestämd form |
pärtans | bestämd form genitiv |
Plural | |
pärtor | obestämd form |
pärtors | obestämd form genitiv |
pärtorna | bestämd form |
pärtornas | bestämd form genitiv |