publicerad: 2015
påseende
på|se·ende
substantiv
~t • vid närmare påseende; få ngt till påseende få pröva ngt en tid
Singular | |
---|---|
ett påseende | obestämd form |
ett påseendes | obestämd form genitiv |
påseendet | bestämd form |
påseendets | bestämd form genitiv |