publicerad: 2015
påträffa
på|träffa
verb
~de ~t • till träffa 2: påträffa el. träffa på ngn/ngt
| Finita former | |
|---|---|
| påträffar | presens aktiv |
| påträffas | presens passiv |
| påträffade | preteritum aktiv |
| påträffades | preteritum passiv |
| påträffa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att påträffa | infinitiv aktiv |
| att påträffas | infinitiv passiv |
| har/hade påträffat | supinum aktiv |
| har/hade påträffats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| påträffande | |
| Perfekt particip | |
| en påträffad + substantiv | |
| ett påträffat + substantiv | |
| den/det/de påträffade + substantiv | |


