publicerad: 2015
paralys
para·lys
[‑ly´s]
substantiv
~en ~er • paralysi
Singular | |
---|---|
en paralys | obestämd form |
en paralys | obestämd form genitiv |
paralysen | bestämd form |
paralysens | bestämd form genitiv |
Plural | |
paralyser | obestämd form |
paralysers | obestämd form genitiv |
paralyserna | bestämd form |
paralysernas | bestämd form genitiv |