publicerad: 2015
piphuvud
pip|huvud
substantiv
~et; pl. ~en, best. pl. ~ena • till 1pipa 1 huvud 1
Singular | |
---|---|
ett piphuvud | obestämd form |
ett piphuvuds | obestämd form genitiv |
piphuvudet | bestämd form |
piphuvudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
piphuvuden | obestämd form |
piphuvudens | obestämd form genitiv |
piphuvudena | bestämd form |
piphuvudenas | bestämd form genitiv |