publicerad: 2015
poängtering
poängt·er·ing
substantiv
~en ~ar poängtera
Singular | |
---|---|
en poängtering | obestämd form |
en poängterings | obestämd form genitiv |
poängteringen | bestämd form |
poängteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
poängteringar | obestämd form |
poängteringars | obestämd form genitiv |
poängteringarna | bestämd form |
poängteringarnas | bestämd form genitiv |